aldrig riktigt slut

jobbat klart, handlat klart, gymmat klart, ätit klart. nu måste ja duscha och glo på efterlyst.

jag tycker att det är fruktansvärt jobbigt när kunder kommer in och ska beställa blommor till begravning när någon ung har dött. det jobbigaste är att jag känner skuldkänslor på något vis. i många många år ville jag självmant inte leva och jag valde att försöka fly. och då när unga människor går bort i sjukdom eller olycka känns det på något vis väldigt jobbigt.

det samma gäller när människor säger att ta sitt liv är egoistiskt, på ett vis kan jag delvis förstå det men samtidigt skulle jag aldrig kunna säga eller tycka att det är egoistiskt. mår man så dåligt som man gör när man är i de tankarna då tänker man inte, men orkar inte, man vill inte mer. jag är absolut inte rädd för att dö, men jag vill inte dö nu. när man har kommit över de tröskeln och börjar må okay, det är då det är dags att ta vara på varje positiv minut man kan hitta. jag hittade mina positiva minuter i att vråläta massa godis (vilket jag kanske ångrar lite idag) och i musiken. varje gång som jag har en dålig dag sätter jag mig och sjunger och spelar med en inlevelse att jag bara flyr ut i musiken. antingen är jag glad till slut eller så bryter jag ihop gråter skriker, men sen är det över.
jag har på senare år intalat mig själv att har jag en dålig dag eller mår bara piss då får jag tycka synd om mig ssjälv den kvällen, men när jag har sovit och vaknat nästa dag då är det en ny dag. En ny dag som börjar bra.

varje kväll när jag ska lägga mig ligger jag och rabblar upp allt som jag är tacksam för. vissa dagar är det "Tack för att jag överlevde denna dagen" andra dagar kan jag ligga i flera minuter och bara babbla på om allt. det som passar in på humöret och känslorna. men jag somnar då nästan alltid med ett leende på läpparna.

Varje kväll säger jag högt "tack för att jag har min familj, min släkt och mina vänner, jag älskar er"

detta har jag sagt i några år nu varje kväll och det är så gött och somna. Sömn är min bästa medicin för att må bra. har ja en dålig period sover ja ca 10-11 timmar per natt. mår jag bra sover jag 6-8 timmar. sömn är det bästa som finns.



lite av dagens tankar som bara bubblade upp

skulle fortfarande vilja ta ett snack med de lärare och kuratorer jag hade på låg mellan och hög stadiet. de gjorde inte mitt liv så lätt att leva. Tack för att jag finns och orkade.

Amen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback